Veckans eskapader

I veckan var det styrelsemöte i KRO och systerorganisationen KIF. Det var en upplyftande historia. Det beslut som kanske är mest värt att nämna är de nya arvodesrekommendationerna. Från och med nu gäller ett enhetligt timarvode på 700 kr, vilket innebär en uppenbar förenkling jämfört med tidigare. Den nya rekommendationen gör i motsats till tidigare versioner inte skillnad på olika typer av arbete. Därmed undviks de tolkningsproblem som förut så ofta infann sig vid tillämpningen; tolkningsproblem som för det mesta var till konstnärens nackdel eftersom den högre tariffen sällan utnyttjades. Nytt är också att det rekommenderas att MU-avtalets tariffer används för alla utställningar, inte bara sådana där arrangören är statlig. Yes. (Arvodesrekommendationerna ska bara redigeras lite och läggs sedan ut på www.kro.se)

Det två dagar långa mötet fortsatte på torsdagsförmiddagen med en klart upplyftande jämförelse av var organisationen stod för två år sedan och dagens läge. Några glada bubblor att sikta i skyn: Antalet arrangerade seminarier och föreläsningar var under 2008 noll. Under 2009 anordnades tretton tillfällen och bara under första kvartalet 2010 tio stycken (alla MU-workshops oräknade). Antalet publiceringar i rikspress var vid mätning i maj 2008 noll -- i november 2009 över trehundra. Tidskriften Konstnärens upplaga har ökat med över tusen ex. Det känns mot den bakgrunden inte så förbryllande att de vikande medlemssiffrorna har vänt!

Efter mötets slut hastade jag ner till Malmen på Söder, där det var var släpp för årets PR-handbok från Westander. Ett förstklassigt litet referensverk som kommer i ny upplaga varje år. Årets upplaga har berikats med bland annat en utvidgning av avsnittet om sociala medier. Den nya boken låg i drivor och det minglades för full hals. Det kanske mest intressanta under kvällen var emellertid ett panelsamtal, där riksdagsledamöterna Gunvor G Ericson (mp), Leif Pagrotsky (s) och Sofia Arkelsten (m) gav sitt perspektiv på påverkansarbete och berättade om var de får inspiration till sin politik. De tog tillfället i akt att grundligt beskriva det omänskliga informationsflöde som de kämpar med i sitt arbete. Påpassligt nog delade de med sig av lite tips och tricks för att underlätta för dem att ta till sig budskap i allt detta. I och för sig inga överraskningar (alls) i den delen, men jag noterade lite osorterade dos and donts som kom upp:

+ Informationen måste vara relevant

+ Informationen måste vara väl förpackad

+ Faktaunderlaget måste vara gediget och vederhäftigt

+ Var lösningsorienterad

+ Skriv det viktigaste först (rubrikraden, du vet)

+ Testa att ringa upp ledamoten

- Vänd dig inte till alla riksdagsledamöter samtidigt (koncentrera dig på de som specialiserat sig på frågan)

- Var aldrig anonym

- Gå inte ut med enkäter till ledamöterna

Det kan ju konstateras att graden av konkretion varierar här. Jag menar, "väl förpackad" är ju det som är hela grejen med framgångsrikt påverkansarbete, så länge materian bara är vettig. "Testa att ringa upp" var ju visserligen konkret men föga revolutionerande. Nja, det var kanske inte tipsen som var den stora behållningen av det panelsamtalet, utan snarare något mer eteriskt -- att höra dem prata, deras tonalitet, deras ande.